Att uppleva våld kan ge skador

MKFB har en utsedd personal för barnansvaret som bär det yttersta ansvaret för att säkerställa att kvalitén för barnen efterföljs. Denne har arbetat med utsatta barn i många år men även arbetat på förskola,  varit barn och ungdomsledare i många år inom idrott och har innehar en barnskötarutbildning, en  kandidatexamen i psykologi, utöver det studerat ungdomssociologi, gått utbildningar så som MI och TMO. För närvarande genomgår den barnansvarige kompetensutveckling genom kursen rättssociologiska perspektiv på barnkonventionen och barns rättigheter på Lunds Universitet (pågår hösten 2023). I personalgruppen finns även personal som arbetat i nästan 15 år på utredningshem som är utbildad i flera relevanta arbetsmetoder och utöver detta finns det flera i personalgruppen med barnskötarutbildning i grunden innan högskole- /universitetsstudier, TMO-utbildning, erfarenhet med att arbeta med barn med olika NPF diagnoser samt så samarbetar MKFB även med ett utredningshem och kan rekommendera det till socialtjänsten då det finns behov som inte MKFB kan tillhandahålla.

MKFB har en ”barnansvarig” i personalgruppen.

MKFB erbjuder ”trappan”-samtal.

MKFB har TMO-utbildad personal.

MKFB har utbildade barnskötare i personalgruppen som kan avlasta den vuxne vid viktiga möte med advokat, polis, socialtjänst m.m.

Vid en placering där det finns medföljande barn prioriterar MKFB att se till att skolgången fungerar samt att undersöka vilken stödinsats barnet/barnen behöver för att hantera det som de genomlevt. Det finns bra lekmöjligheter i boendet och en härligt trädgård med gungor, rutschkana, sandlåda m.m. På sommaren har vi pool och självklart grillas det även hos oss! Inomhus ser vi till att det finns möjlighet till att pyssla, baka, rita, titta på film osv. Vi firar födelsedagar med tårta och present och självklart vet tomten om vart vi finns!

Att uppleva när en förälder blir slagen eller kränkt eller att bli utsatt för våld själv är skadligt för barn, särskilt när den som utövar våld är den andra föräldern eller en vuxen som står barnet nära. Oavsett om våldet är fysiskt eller psykiskt är det skadligt och skrämmande för barn att uppleva. Den trygghet som hemmet ska vara försvinner. Barnet blir ofta väldigt ensamt och utelämnat eftersom det tidigt lär sig att inte prata om det som händer hemma. Många vuxna vill tro att barnet inte har sett eller hört våldet. Den vuxne kanske har försökt att hålla undan barnet, trott att de har somnat eller att de inte ska ha märkt för att de är i ett annat rum. Men barn berättar ofta att de har sett och hört mycket mer än vad de vuxna förstår.

Barn som upplever våld i hemmet lider ofta av psykisk ohälsa. De kan visa tecken på oro, ångest, nedstämdhet och aggressivitet i större omfattning än barn i allmänhet. Självkänslan skadas ofta och det är vanligt att skolarbete och andra aktiviteter påverkas. Att ha sett eller hört en förälder bli kränkt eller slagen, kanske så grovt att det kommer blod eller uppstår andra skador på kroppen, är en mycket skrämmande upplevelse för barnet. Tankar om att föräldern ska dö eller att det på något sätt är barnets fel är vanliga. En del barn plågas efteråt av återkommande minnesbilder av det hemska de har varit med om, till exempel när de ska sova. Våldet kan också sätta fysiska spår hos barn som till exempel genom magont och huvudvärk.

Att uppleva våld skadar barns tillit till vuxna och deras känsla av trygghet. Det skapar ofta en känsla av ilska och ambivalens hos barnen, både mot den förälder som utsätts för våld och den som utsätter. Barn som upplever våld kan känna sig mycket rädda för att berätta för någon om vad som har hänt, eftersom det ofta finns en rädsla för vad den som utövar våldet ska göra om de får veta att barnet har berättat. Barnet kan också ha en oro kring konsekvenserna för våldsutövaren och tänka att denne automatiskt får sitta i fängelse om barnet berättar.